• Att krama ett barn – En kvalitativ studie om socialsekreterares språk...
  Berglund, Adam  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2020)	Master thesis (two year)

  

  

  English abstract:	The purpose of the study is to investigate and analyze the linguistic practices of social workers through documentation. The social workers of this study provide advice and support to children and parents in connection with visitations. The essay's questions center on an exploration of the expression of acts based on three themes; power, parenting and clientele. Through a theoretical framework based on theories of power and social practice by Michel Foucault and Pierre Bourdieu, the expression of the documentation is examined and analyzed. This through a critical discourse analysis with a text-oriented qualitative approach. The results have shown the expression of a social practice, which is characterized by disciplinary exercises of power, administration and normative conceptions. The study have shown, through the superior position of the social workers and the act of power in relation to those children and parents who have a intervention on the field, an expression of a doxic power, which means a collective, unrecognized, exercise of power. In practice, this means that power often becomes invisible and difficult to criticize, which is also assumed to make relational social work, together with the clients, difficult. At an individual level, the lack of relational social work can affect the results of the interventions, while at a societal level it can be seen to strengthen individualization and reduce the opportunities to work based on parts of Socialtjänstlagens goal of solidarity and reduced social vulnerability. All in all, the paper's results show the complexity of social work with children and families, both when it comes to content in social interventions and expressions based on the documentation in social work. A complexity that requires critical discussions and opportunities for reflection at work.
  Swedish abstract:	Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera socialsekreterares språkliga praktik genom dokumentation. Socialsekreterarna i den undersökta verksamheten ger råd och stöd till barn och föräldrar i samband med umgängen. Uppsatsens frågeställningar centrar sig kring ett utforskande av akternas uttryck utifrån tre teman; makt, föräldraskap och klientskap. Genom ett teoretiskt ramverk utifrån Michel Foucaults och Pierre Bourdieus teorier om makt och social praktik undersöks och analyseras dokumentationens uttryck i den undersökta verksamheten. Detta genom en kritisk diskursanalys med en textorienterad kvalitativ ansats. Uppsatsens resultat har visat på uttryck av en social praktik, vilken är präglad av disciplinära maktutövanden, administration och normativa föreställningar. Socialsekreterarnas överordnade position samt agerande av makt gentemot de som har en insats i verksamheten har i analysen visat på uttryck av en doxisk makt, vilket genom den sociala praktiken kan förstås som ett kollektivt, icke-erkänt, maktutövande. I praktiken innebär det att makten i många fall osynliggörs och blir svår att kritisera, vilket också kan antas försvåra ett relationellt socialt arbete tillsammans med klienterna. På individnivå kan avsaknaden av ett relationellt socialt arbete påverka insatsernas resultat, medan det på en samhällsnivå bland annat kan ses stärka individualiseringen och försvåra möjligheterna att arbeta utifrån delar av Socialtjänstlagens mål om solidaritet och minskad social utsatthet. Sammantaget visar uppsatsens resultat ett exempel på komplexiteten i det sociala arbetet med barn och familjer, både när det kommer till innehåll i insatser och uttryck utifrån den dokumenterade delen av arbetet. En komplexitet som förutsätter möjlighet till kritiska diskussioner och reflektion i arbetet.

  Att krama ett barn- Adam Berglund.pdf   (721.4Kb)

• ”Det är lättare att tänka utanför boxen, när man redan är utanför box...
  Björklund, Frida  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2020)	Master thesis (two year)

  

  

  English abstract:	This study has a phenomenological approach and examines transgender peoples’ prospects, strategies and approaches to handle gender incongruence and gender dysphoria, and their ability to experience sexual desire and sexual health in the process of social and medical transition. The study employs an action research methodology and aims to explore coping strategies in a sex positive sample. The work is based on teen self-reports, comprising seven interviews and three written texts. All participants reported significantly higher body dysphoria and social dysphoria both during the coming out process and while waiting for assessment and medical transitioning. It was found that acknowledging oneself and one’s transgender identity, as well as access to medical treatment, was vital for sexual health. To cope with gender dysphoria and social dysphoria the participants used masturbation and fantasy to get to know their new body, experience sexual desire and encourage body acceptance. Masturbation helped participants discover new erogenous zones, communicate bodily boundaries, and establish likes and dislikes with partners. Fantasizing about body congruence also had a positive effect in relation to one's own sexuality and sexuality with partners. Furthermore, the findings suggest that trans-identity gives rise to verbal communication about sexuality, desire and boundaries with partners, which encouraged an acceptance of sexuality. Several informants expressed a sense of freedom from breaking norms and that they were more sexually satisfied in their new identity and sexual practices. Lastly, the study revealed that cis-gender people also are struggling to find their place in the gender roles and cultural norms of sexuality, and that the main difference between this group and transgender people is that the former may be more aware of these roles and norms. Therefore, the findings of this study can provide valuable insights for both trans and cis-gender people to achieve sexual health.
  Swedish abstract:	Denna studie har en fenomenologisk ingång och undersöker transpersoners förutsättningar, strategier och förhållningssätt för att uppnå sexuell hälsa, samt hur de använt dessa för att hantera könsinkongruens och könsdysfori, genom olika faser av social och medicinsk transition. Studien placerar sig inom aktionsforskning och undersöker handlingsstrategier i en grupp transpersoner som trivs med sin sexualitet. Studien bygger på 10 informanters deltagande, varav sju intervjuer och tre texter. Alla informanter upplevde ökad kroppsdysfori och social dysfori under varseblivandet av könsidentiteten och i väntan på utredning och behandling. I resultatet framkom det att acceptera den egna identiteten, att bli respekterad utifrån denna samt få önskad medicinsk behandling var avgörande för sexuell hälsa. Onani och fantasi hjälpte flera informanter att lära känna den nya kroppen och uppnå kroppsacceptans samt hantera könsdysfori och social dysfori. Onani hjälpte informanterna att hitta nya erogena zoner och integrera fler delar av kroppen i sin sexualitet. Att fantisera om kroppskongruens hade också en positiv effekt i relation till egen sexualitet och sexualitet med partner. Vidare så ger transidentitet anledning till verbal kommunikation om sexualitet, lust och gränser med partner, vilket gynnade njutning. Fler informanter uttryckte en frihetskänsla av att bryta normer och att de var mer sexuellt nöjda i deras nya identitet och sexuella praktiker. Slutligen diskuteras att cis-personer också anstränger sig för att passa in i kulturens genusnormer och sexuella normer, och att den största skillnaden mellan trans- och cis-personer, kan vara att transpersoner har en medvetenhet om denna möda. Således kan de handlingsstrategier som denna studie inringat vara värdefulla för transpersoner såväl som cis-personer för att uppnå sexuell hälsa.

  MasteruppsatiSexologiFridaBjörklund.pdf   (608.3Kb)

• DET MÅNGKULTURELLA VÅRDMÖTET
  Järlskog, Alice; Georg, Elin  : Malmö universitet/Hälsa och samhälle (2020)	Bachelor thesis

  

  

  English abstract:	Background: Nurses working in a multicultural society are faced with challenges in the quest for satisfactory nursing care and closeness in the relation with patients. Culture influences human beings as well as the relation between patient and nurse. An inadequate knowledge regarding the importance and meaning of culture adventures the quality of the nursing care given. Aim: To illustrate nurses´ experiences of caregiving in the multicultural society. Method: A literature review of articles with a qualitative design was conducted. Twelve studies, collected from PubMed and CINAHL, were scrutinized, analyzed and summarized through content analysis. Results: Three themes with subcategories emerged through the analysis. The theme Attitudes and attributes that contribute to culturally competent care cover the subcategories Empathy and a respectful treatment, Flexibility, and Cultural awareness. The theme Nurse’s requirement for knowledge in the multicultural society cover the subcategories Identifying the lack of knowledge and Acquire knowledge. The third theme was To overcome language barriers with the sub categories Communication strategies and To interpret/translate. Conclusion: According to nurses’ experiences of nursing cultural minorities, several strategies was used in the quest to for adequate care. There was often a gap in the mutual and general strategies as well as in the knowledge regarding how care should be given to achieve the best result. Nurses expressed a lack of knowledge and desired increased awareness and insight in the concept of cultural competence throughout education, both at university and in the working place. Keywords: Challenges, Cultural Competence, Cultural awareness, Experiences, Nurses, Nursing.
  Swedish abstract:	Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar i ett mångkulturellt samhälle och ställs inför utmaningar i strävan efter ett fullvärdigt omvårdnadsarbete och en närhet i relationen med patienter. Kulturen präglar människor som varelser liksom relationen mellan patient och sjuksköterska. En bristande kunskap om kulturens betydelse och innebörd riskerar att ha inverkan på den omvårdnad som ges. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva omvårdnadsarbete i det mångkulturella samhället. Metod: En litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats valdes från databaserna CINAHL och PubMed. Studierna har granskats, analyserats och sammanställts med innehållsanalys. Resultat: Analys av studierna frambringade tre teman med tillhörande kategorier. Temat Attityder och egenskaper som bidrar till en kulturellt kompetent omvårdnad omfattar kategorierna Empati och ett respektfullt bemötande, Flexibilitet och Kulturell medvetenhet. Temat Behov av kunskap hos sjuksköterskan i ett mångkulturellt samhälle rymmer kategorierna Identifiering av kunskapsbrist och Att tillgodogöra sig kunskap. Det tredje temat var Att överkomma språkliga barriärer med kategorierna Kommunikationsstrategier och Att tolka. Konklusion: Enligt sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter från minoritetskulturer framkom ett antal strategier de tillämpade i strävan efter att ge fullgod omvårdnad. Ofta saknades gemensamma och övergripande strategier samt kunskap om hur en kulturellt kompetent vård för bästa resultat bör bedrivas. Sjuksköterskorna upplevde en kunskapsbrist och önskade en ökad medvetenhet och kunskap inom kulturell kompetens genom utbildning i såväl grundutbildningen som vidareutbildning via arbetsplatser. Nyckelord: Erfarenheter, Jämlik vård, Kulturell kompetens, Kulturell medvetenhet, Omvårdnad, Sjuksköterskor, Utmaningar.

  georg_järlskog.pdf   (493.3Kb)

• Hur väl testas problemlösningsförmågan i prov? Nationella prov och Lä...
  Zalaya, Nour  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Den här studien har undersökt hur väl problemlösningsförmågan testas i prov. Detta har gjorts med två olika slags prov, nationella prov och lärarhandledningsprov. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur väl nationella och lärarhandledningsprov testar elevernas problemlösningsförmåga så att lärare kan ha nytta av provens resultat. Innan undersökningen genomfördes gjordes en forskningsgenomsikt på tidigare forskning inom ämnet, vilket visade att inte mycket forskning genomförts. I min undersökning som jag gjorde med nationella prov respektive lärarhandledningsprov visade det att det var 22,1 procent respektive 10,6 procent av uppgifterna som innehöll problem. I undersökningen användes en kvalitativ metod, där dokumentanalys genomfördes på två sorters prov; nationella prov och lärarhandledningsprov. Proven analyserades genom innehållsanalys, där kategorisering gjordes. Studien undersökte omfattning av problemlösningsuppgifter och deras karaktär.

  Examensarbete Zalaya.pdf   (5.224Mb)

• Lärares uppfattningar om metoder för att reducera sommareffekten
  Lundberg, Mindy  : Malmö universitet/Lärande och samhälle (2020)	Student essay 15hp

  

  

  Swedish abstract:

  Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare uppfattar fenomenet sommareffekten samt undersöka hur man kan reducera effekterna. Tidigare forskning presenteras och visar på olika undersökningar för att reducera sommareffekten, främst genom sommarprogram. För att analysera det insamlade materialet kommer synsättet fenomenografi att användas, vilket utgår ifrån olika människors perspektiv på ett fenomen (Marton & Booth, 2000). En studie utfördes genom enkäter till lärare, där resultatet visar på fyra uppfattningar för att reducera sommareffekten; Uppmuntran, sommaruppgifter, repetition och förebyggande färdighetsträning. Resultatet och tidigare forskning diskuteras därefter och slutsatsen är att lärares uppfattningar om effektiva metoder för att reducera sommareffekten inte stämmer överens med tidigare forskning.

  Examensarbete Lundberg.pdf   (342.3Kb)

View more